Reportage New Beauty

Skärpta regler för filler

Regeringen föreslår skärpta krav för skönhetsbranschen som inbegriper att estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar bara får utföras av utbildad medicinsk personal.

Text Jessica S Kempe

I dag kan vem som helst starta en klinik och börja injicera och utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Detta leder till att många blir felbehandlade eller drabbas av någon komplikation. Det är bara vid akuta besvär som man kan få hjälp av sjukvården annars hänvisas man till privata aktörer. Men snart är det förhoppningsvis slut med detta. Regeringen föreslår äntligen en reglering gällande skönhetsingrepp. Syftet med lagen är att stärka patientsäkerheten.

Lena Hallengren
Barn-, äldre- och jämställdhets­minister
Socialdepartementet

– Kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar kan innebära betydande hälsorisker och kräver därför medicinsk kompetens. Jag är glad att vi nu kan presentera ett lagförslag som skärper kraven i skönhetsbranschen och stärker skyddet för personer som genomgår dessa behandlingar, sa socialminister Lena Hallengren i samband med att deras lagförslag presenterades.

Det nya lagförslaget, som nu remitteras, innehåller krav på att endast specialistläkare ska få utföra estetisk kirurgi och att läkare, tandläkare eller sjuksköterskor ska få ge estetiska injektionsbehandlingar. En del hoppas dock att lagen ska gå ännu längre och även kräva att dessa vidareutbildar sig inom estetiska injektioner, eftersom det inte ingår i deras grundutbildning. Förslaget innebär vidare också krav på att utförarna ska teckna en försäkring i enlighet med patientskadelagen. Detta innebär utökad möjlighet för enskilda att få ersättning i händelse av skada. Lagförslaget innehåller även en åldersgräns på 18 år för att genomgå behandling, bestämmelser om information och samtycke, samt krav på att den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge en god vård ska finnas. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, blir tillsynsmyndighet. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Reaktionerna från skönhetsbranschen är mycket positiva. En av dem är Ulf Samuelson, plastikkirurg på Akademikliniken och ordförande i Estetiska Injektionsrådet, som är en ideell organisation som utför certifieringar för estetiska injiceringar.

– Vi ställer oss väldigt positiva till att ett nytt lagförslag för reglering av skönhetsbranschen i Sverige äntligen ligger på bordet. Vi får regelbundet in människor som vänder sig till oss för att få hjälp efter felaktiga behandlingar hos aktörer som inte vill ta ansvar eller vet hur de ska gå tillväga om något går fel. Det handlar i grunden om ett stärkt skydd för den enskilda individen.

Även Charlotte Blomberg, sjuksköterska som sitter med i Estetiska Injektionsrådet och som är ordförande i FAN-Club (som är en intresseförening och nätverk för legitimerade sjuksköterskor som är injektionsbehandlare) ser med förhoppning på lagförslaget.

– Äntligen, vi i branschen har jobbat för en reglering sedan början av 2000-talet. Vi hoppas nu att lagförslaget kommer att gälla så fort som möjligt så att våra patienter kommer att tillhöra Hälsa- och sjukvårdslagen och därmed får ett riktigt skydd.

Hudterapeuten Anna-Charlotte Andersson Rosén, som suttit med i tekniska kommittén i det europeiska standardiseringsarbetet som representant för SHR, Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, är också mycket positiv. Hon påpekar dock att avancerade hudvårdsbehandlingar inte omfattas i lagförslaget.

– I första utredningen av Karin Lindell omfattades även avancerade hudvårdsbehandlingar av utredningen. Dessa kommer inte att omfattas av den nya regleringen och det är kanske naturligt om IVO ska vara tillsynsmyndighet.

Anna-Charlotte framhåller även att det alltid behövs specialistkompetens inom det området man ämnar verka i, oavsett om det gäller fillerinjektioner eller avancerad hudvård.

– Det krävs även specialistkompetens i avancerad hudvård. Här borde kravet vara dokumenterad hudvårdutbildning motsvarande SHR:s krav. Därför ser vi det som ett problem att sjuksköterskor öppnar hudvårdskliniker och utför avancerade hudvårdsbehandlingar utan att ha den grundläggande specialistutbildning för det område man avser verka inom, det vill säga hudvård och hudkompetens.

Allergan som är ett av världens ledande läkemedelsbolag och tillverkar bland annat fillermärket Juvedérm, har under många år arbetat aktivt för en mer professionell estetisk bransch. Bland annat var det med och startade Estetiska Injektionsrådet för fem år sedan för att få till en bättre reglering av marknaden. Jessica Stenberg, VD för Allergan Norden, välkomnar en striktare reglering.

– Som en seriös aktör i branschen har vi redan valt en striktare reglering än dagens lagstiftning. Allergan har till exempel sedan många år enbart sålt våra produkter till certifierad sjukvårdspersonal. Vi hoppas att lagförslaget leder till en säkrare och mer professionell bransch där endast seriösa aktörer, såväl kliniker som leverantörer, finns kvar i branschen.

Mimass, en leverantör som säljer avancerad hudvård och estetiska apparaturer, anser att den nya regleringen är oerhört viktigt för en säkrare bransch.

– Som leverantör har vi ett stort ansvar att kolla upp att de vi säljer till är läkare, sjuksköterskor eller är auktoriserade hudterapeuter, det vill säga har dokumenterad hudvårdsutbildning motsvarande SHRs krav. Vi är också noga med att inte sälja maskiner som är innovasiva, det vill säga lämnar material i huden, till hudterapeuter. Händer det att en patient får en allergisk chock måste det finnas medicinsk personal på plats, säger Stefanie Bäfvenberg, pr- och marknadsansvarig.

Matilda Michols, auktoriserad hudterapeut och parternutvecklare på Mimass, påpekar liksom Anna-Charlotte Andersson Rosén att regleringen inte omfattar avancerade hudvårdsbehandlingar.

– I dag finns många avancerade behandlingar och det är därför viktigt att gå efter SHR:s guide vad man som hudterapeut bör göra och inte.

Komplikationerna är många

I regeringens förslag framkommer att runt 11 procent av de som behandlats blir felbehandlade eller drabbas av någon form av komplikation. Runt hälften av dessa kommer tillbaka till den de först behandlades hos, cirka en fjärdedel uppsöker en annan privat utövare av estetiska behandlingar eller hälso- och sjukvården och runt en fjärdedel söker ingen hjälp alls. Regeringen skriver även att mörkertalet tros vara stort eftersom många inte vet att de kan anmäla skador till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och en del får skriva på avtal som får dem att tro att de inte kan anmäla utövaren. Många av drabbade känner också ofta skam över att de själva har utsatt sig för en risk och därför inte vill anmäla.

Huvudpunkter i förslaget:

  • Endast den som är legitimerad läkare med specialistutbildning får utföra estetiska kirurgiska ingrepp.
  • Endast den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska får utföra estetiska injektionsbehandlingar.
  • En åldersgräns på 18 år.
  • Betänketid och krav på samtycke.
  • Inspektionen för vård och omsorg IVO blir tillsynsmyndighet.

Nästa steg i processen är att lagförslaget nu går ut på remiss till berörda instanser som får återkomma med eventuella synpunkter. Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi SFEP och Estetiska Injektionsrådet är exempel på remissinstanser.

Källa: Akademikliniken

Standard för hudvårdstjänster

Även om regeringsförslaget inte omfattar avancerad hudvård så har över 25 länder, däribland Sverige, lyckats få den första europeiska standarden för hudvårdstjänster. Bland andra Handels, Konsumentverket och SHR deltagit i att ta fram dessa tillsammans med SIS sedan starten redan 2011. Standarden ställer krav på utbildning, lokal, konsultation, bemötande, etik, sekretess, säkerhet, hygien och försäkring.

– Vi hoppas mycket på den nya standarden då vi värnar om Hudterapeutens yrkesroll och status samt om konsumentsäkerheten. Vi hoppas att standarden ska bidra till att allmänheten söker sig till välutbildade auktoriserade hudterapeuter som är medlemmar hos oss framför andra salonger där kompetens och bakgrund är oklar och därmed saknas trygghet och säkerhet för kunden, säger SHR:s ordförande Annica Joensuu.

Standarderna ställer krav på kompetens

  • För hudvårdstjänsterr som till exempel ansiktsbehandling, hårborttagning, mikroneedling och ytlig eller medeldjup kemisk peeling kräver standarden fullständig och erkänd hudterapeututbildning.
  • Botoxbehandlingar, fillers, djup kemisk peeling och andra icke- kirurgiska medicinska ingrepp måste enligt standarden utföras av specialistutbildad läkare eller av sjuksköterska under direkt uppsikt av specialistutbildad läkare.
  •  Estetisk kirurgi som till exempel fettsugning, näsplastik, ansiktslyftning, bröstförminskning får enligt standarden bara utföras av en specialistutbildad läkare med assistans av specialistutbildad sjuksköterska.

Författare

Jessica S Kempe

Jessica S Kempe

Chefredaktör för Tidningen Kosmetik